Intressant test

Här kommer en intressant test:
http://testadigsjalv.illvet.se/hur-lycklig-ar-du-egentligen/

Sidhänvisningar till Nordens nutidshistoria

Under 1700-talet                         225 – 232 (7)

Slutet av 1700-talet                     281 – 285 (5)

1800-talets första hälft                349 – 360 (11)

Från 1870 till 1914:                    415 – 428 (14)

Första hälften av 1900-talet:       443-446, 468-477, 480-481, 492-494 (18)

Andra hälften av 1900-talet        517 – 522 (6)

Mathias Ericson: Gustaf Mannerheim

Den 4 juni 1867 i Finland så föddes Carl Gustaf Emil Mannerheim. Finland tillhörde under denna period Kejsardömet Ryssland vilket ledde till att Mannerheim tjänstgjorde i den ryska armén mellan åren 1887-1917. Han stred för Ryssland i det rysk-japanska kriget(1904-1905) och han stred i första världskriget(1914-1917) där han i slutet av kriget hade ranken av generalmajor. Under Oktoberrevolutionen 1917 så sökte sig Mannerheim tillbaka till Finland där han välkomnades med att bli kallad till den finska militärkommittén.

Den 27 januari 1918 gav Mannerheim order om att övermanna och avväpna de ryska styrkorna i Vasa, Lappo och Seinäjoki. Samma dag tände rödgardisterna en röd lykta i tornet till folkets hus i Helsingfors. Röda lyktan var ett meddelande att man skulle påbörja revolutionen mot den finska regeringen. Rödgardisterna var en ryssvänlig socialistisk organisation. Ryska soldaterna i Finland ställde sig på de rödas sida och kriget kom att bli både ett brödrakrig och ett självständighetskrig för att nå självständighet från ryskt inflytande. Mannerheim var en ledande roll för de vita styrkorna och hjälpte till att vinna kriget. Efter kriget så ställde han upp i presidentvalet i Finland året 1919 men förlorade mot Kaarlo Juho Ståhlberg. Mannerheim tvingades avgå som riksföreståndare och under de kommande 11 åren så var han ordförande för röda korset i Finland.

1931 så valdes Svinhufvud till President vilket möjliggjorde Mannerheims återinförande i en offentlig roll och nu som försvars rådets ordförande. 1933 så befordrades Mannerheim till Fältmarskalk. Nu när försvaret var under Mannerheims ledning så försökte han övertala regeringen att rusta upp den omoderna och illa utrustade finska armén, regeringen sa nej då man hade för dåliga ekonomiska resurser.

1939 så ville Sovjetunionen att Finland skulle ge dem territorium längs med gränsen för att man i Sovjet var rädda för att en större makt skulle använda Finland att anfalla genom. Mannerheim föreslog att man skulle diskutera med Sovjet i gränsfrågan men när regeringen inte delade hans ståndpunkt så begärde han avsked. den 30 november 1939 så förklarade Sovjet krig mot Finland och han blev då utnämnd till överbefälhavare för Finlands krigsmakt. Finland förlorade kriget efter 4 månader av tuffa strider och Mannerheim hade en ledande roll när fredsavtalet skrevs på.

Mot slutet av fortsättningskriget(1941-1944) så hade Finland tagit stora förluster och man skrev ett fredsavtal med Sovjet. Sovjet ville att hela Finlands regering skulle bytas ut och man skulle bryta alla förbindelser med Tyskland. Risto Ryti avträde som president i Finland och Mannerheim accepterade att efterträda platsen vilket ledde blev upptakten till fredsprocessen. 1945 så var det riksdagsval och eftersom Mannerheim hade blivit vald som president för en undantags period så ville han inte avgå då världsläget fortfarande var osäkert. Mannerheim fruktade också att bli dömd i krigsansvarighet rättegången men det låg i Finlands och Sovjets intresse att bespara honom detta så 1946 när Mannerheim fick klart besked om detta så avgick han som president av Finland.

Sista åren av sitt liv ägnade Mannerheim sig åt att sköta sin försvagade hälsa i Stockholm och på sanatoriet Valmont i Montreux i Schweiz. Mannerheim avled den 27 januari 1951(28 januari finsk tid) i Lausanne, Schweiz.   

Uppgift 7 fortskrider!

Tumbagymnasium

måndag 20 mars 2017

Hej igen!

Jag hoppas att ni har det fint.

Första valet när det gäller det historiska fördjupningsarbetet är klart. Edwin har valt "Det ungerska upproret 1956" att arbeta med.

Andra valet står Mattias för. Han har valt Napoleonkrigen!

Lycka till Edde & Mattias!

Ni andra skall också göra som de nämnda herrarra: Kom in med ert val!

Nedan följer instruktioner om arbetet!

mvh

Nader Sani

-------------------------------------------------------------------------------------------------------

Tumbagymnasium

torsdag 16 mars 2017

Arbetsuppgift 07

Historiskt fördjupningsarbete

Nu är tiden mogen att vi satsar på några idé- och informationsrika och vetenskapliga fördjupningsarbete i historia.

Arbetet som ska visa att du har förstått hur vi ska kunna få fram ett vetenskapligt arbete i historia skall ha samma format som ett gymnasiearbete med skillnaden att omfattningen är mindre och inriktningen är enbart historisk.

Så går vi till:

1)    Du, individuellt, väljer ett intressant historiskt ämne. Rubriken skall vara utformad som en fråga!

2)    Du sätter igång och samlar material (inklusive minst två böcker) rörande ämnet. Glöm aldrig att betrakta källor du har tänkt använda dig av med källkritiska ögon!

3)    Du tar dig genom materialet och gör anteckningar. Glöm inte att alltid anteckna varifrån ett visst citat eller ett påstående kommer ifrån. Skriv både bokens namn och sidonummer.

4)    Börja skriva på rapporten. Glöm inte att arbetet skall innehålla inledning, syfte och frågeställningar, avhandling, analys och diskussion. Formella krav (bra framsida, sidonumrering, källhänvisningar och källförteckning) skall vara tillgodosedda.

5)    Rapporten skall vara skriven med teckensnittet Times New Roman, teckenstorlek 12 med radavståndet 1,15. Rubriker och underrubriker med större teckensnitt och fet.

6)    Rapporten presenterar du i seminarier där var och en tar upp sitt arbete och vi tillsammans diskuterar arbeten.

Arbetet skall vara färdigt för att lämna in söndagen 7 maj 2017.

OK! Första steget är att välja! När du har valt kan du meddela alla denna genom att skriva rubriken som en kommentar till denna post.

Mvh

Nader Sani

Herman Lundborg och hans rasbiologi

Herman Lundborg: mannen som mätte skallar

Bakgrund

Född 7 april 1868 i Väse, Värmland.

Herman Lundborg studerade zootomi, allmän morfologi och därefter via psykiatrin och neurologin, ärftliga sjukdomar på Uppsala universitet, Karolinska institutet och Lunds universitet. Dessutom så studerade han embryologi och marinbiologi i Bergen, psykiatri i Nederländerna och kriminalpsykologi i München. Utöver det, så gjorde han ett flertal studieresor utomlands, bland annat Estland.

Vem var Herman Lundborg?

Herman Lundborg är idag mest känd som en Svensk rasbiolog, samt professor och chef vid ”Statens institut för rasbiologi”. Men hans största bidrag till vetenskapssamhället är den forskning han gjorde angående ”myoklonusepilepsi”.

Unverricht-Lundborgs sjukdom beskrivs som ”en form av progressiv myoklonisk epilepsi med demensutveckling”. I Herman Lundborgs forskning så upptäckte han att den var recessivt nedärvd och var kopplad till kusinäktenskap och inavel.

Vad är rasbiologi?

Rasbiologi, också kallat rasteori eller raslära, är studerandet av människoraser. Genom att mäta formen och storleken på skallar och andra ”rasdrag”, så valde man ut positiva och negativa drag hos olika folkgrupper. Därmed bestämde man vilka raser som sågs som mer ”rena” än andra, vilket varierade beroende på vart man utgick ifrån. Forskning inom rasbiologi såg en växande popularitet runt om i världen under sent 1800tal och hade stort inflyttande på tidigt 1900tal. Praktiserandet av raslära såg en stadig minskning under mitten av 1900talet, med ett nästan totalt stop i de senare åren på mitten av 1900 talet.

Statligt införande av rasteori är när staten börjar implementera åtgärder för att ”rena” landets invånare, i hopp om att skapa ett starkare och bättre folk. Detta gjorde man genom att införa tvångssterilisering för att kunna skapa en viss ”rashygien”. De som steriliserades var handikappade, psykiskt sjuka och folk med andra ”oönskade” drag, så att de inte skulle ha någon chans att sprida sig.

Rasbiologi i dagens samhälle

Herman Lundborg kan ses som Sveriges fader för rasbiologi, med vissa av hans tekniker adopterade av SS grenen av nazitysklands arme.

Rasbiologi ses idag som något inhumant, och utövas till stor del inte alls i dagens värld. Det enda som kommer nära är utövandet av abort, vilket till stor del bara utövas av de fattiga delarna av samhällen, där barn kan vara en stor börda på någons ekonomi, för att inte nämna den osäkra miljö som barnet kan behövas växa upp i.

Herman Lundborg var inte nödvändigtvis en ”ond” man, men han hade en skruvad moral, från ett modernt perspektiv.

Arbetsuppgift 07: Historiskt fördjupningsarbete

Tumbagymnasium

torsdag 16 mars 2017

Arbetsuppgift 07

Historiskt fördjupningsarbete

Nu är tiden mogen att vi satsar på några idé- och informationsrika och vetenskapliga fördjupningsarbete i historia.

Arbetet som ska visa att du har förstått hur vi ska kunna få fram ett vetenskapligt arbete i historia skall ha samma format som ett gymnasiearbete med skillnaden att omfattningen är mindre och inriktningen är enbart historisk.

Så går vi till:

1)    Du, individuellt, väljer ett intressant historiskt ämne. Rubriken skall vara utformad som en fråga!

2)    Du sätter igång och samlar material (inklusive minst två böcker) rörande ämnet. Glöm aldrig att betrakta källor du har tänkt använda dig av med källkritiska ögon!

3)    Du tar dig genom materialet och gör anteckningar. Glöm inte att alltid anteckna varifrån ett visst citat eller ett påstående kommer ifrån. Skriv både bokens namn och sidonummer.

4)    Börja skriva på rapporten. Glöm inte att arbetet skall innehålla inledning, syfte och frågeställningar, avhandling, analys och diskussion. Formella krav (bra framsida, sidonumrering, källhänvisningar och källförteckning) skall vara tillgodosedda.

5)    Rapporten skall vara skriven med teckensnittet Times New Roman, teckenstorlek 12 med radavståndet 1,15. Rubriker och underrubriker med större teckensnitt och fet.

6)    Rapporten presenterar du i seminarier där var och en tar upp sitt arbete och vi tillsammans diskuterar arbeten.

Arbetet skall vara färdigt för att lämna in söndagen 7 maj 2017.

OK! Första steget är att välja! När du har valt kan du meddela alla denna genom att skriva rubriken som en kommentar till denna post.

Mvh

Nader Sani

Edde Lättman: Vigdís Finnbogadóttir (uttalas vɪɣtis ˈfɪn.pɔɣaˌtoʊhtɪr)

Vigdís Finnbogadóttir

Vigdís föddes i Reykjavík den 15 april 1930 till universitetsläraren Finnbogi Rútur Þorvaldsson och sjuksköterskan Sigríður Eiríksdóttir. Efter hon tagit studenten 1949 flyttade hon till Grenoble för att studera franska och fransk litteratur och senare till Sorbonneuniversitetet i Paris, senare även teaterhistoria på Köpenhamns universitet.  Senare blev hon både franskalärare på Háskóli Íslands (Islands universitet) och producent för en teveserie i franskaundervisning som sändes på nationell TV.

Hon gifte sig 1954 men skilde sig 1963. Senare adopterade hon en dotter vilket gjorde henne till den första ensammodern att få adoptera ett barn på Island. Alltså är hon inte bara den första valda kvinnliga statsöverhuvudet utan också den första ensammodern att bli president.

Hon deltog under den isländska militärstrejken mot den amerikanska militärens närvaro i staden Keflavík utanför Reykjavík mellan 60 och 70-talet då årligen hundratals, ibland till och med tusentals gick den 50-km långa vägen mellan Reykjavík och Keflavík alla i kör med slagorden "Ísland úr NATO, herinn burt!" (Island ur NATO, militären bort!)

Kanske ännu viktigare var dock hennes deltagande i den isländska kvinnostrejken den 24 oktober 1975 då 90 % av Islands kvinnliga befolkning varken vägrade arbeta, gå i skolan eller sköta hemmet. De ställde sig en enorm folkskara i Reykjavíks centrum med skyltar där det stog feministiska slagord och uttryck.

Inför valet 1980 hade Islands feministiska rörelser ställt sig in på att få en kvinna utvald som president. Efter en hel del om och men övertygade de Vigdís att utmana 3 andra manliga motståndare. Hon vann en knapp seger med 33.6% av rösterna jämte den närmaste motståndaren som fick 32.1%. Den första augusti 1980 inträdde hon som Islands och världens första demokratiskt valda kvinnliga president. Hon visade sig vara mycket populär och blev omvald genom tre mandatperioder. Hon stod utan motståndare 1984, vann mot en annan kvinna 1988 och stod åter igen utan motståndare 1992. 1996 bestämde hon sig för att inte ställa upp för återval.

Innan Vigdís var positionen som Islands president en mer ceremoniell position än något annat. Ett sätt för att Island skulle kunna relatera till sig själv på samma nivå som andra republiker.  Istället har det främst varit en liten grupp människor som styr för vilka presidenten agerat som språkrör. Vigdís tog dock fort ett kraftigt grepp om frågan för hur isländsk livsstil och kultur ska bäst frodas. Hon agerade som ambassadör för isländskt språk och kultur.

Hennes motto har varit ”Aldrei vonbrigðum konur” (Aldrig göra kvinnorna besvikna) och hon har under sina år som president varit mycket medveten om hennes profil som förebild för unga kvinnor på Island och världen över.

Inom Esperantocirklar är hon känd för att ha sagt följande citat: ”Jam estas tempo, ke la diversaj nacioj komprenu, ke neŭtrala lingvo povos fariĝi por iliaj kulturoj vera defendomuro kontraŭ la monopolemaj kulturinfluoj de nur unu aŭ du lingvoj, kiel nun ĉiam pli evidentiĝas. Mi sincere deziras pli rapidan progreson de Esperanto, serve al ĉiuj nacioj de la mondo”                                                              Detta betyder ungefär: ”Nu är det dags att de olika länderna förstår att ett neutralt språk skulle kunna skapa en försvarsmur mot de kulturinfluenser som förespråkar monopol för bara ett eller två språk, vilket blir mer och mer tydligt idag. Jag önskar djupt framgång för att esperanto ska kunna stå i tjänst för alla länder världen över”

Jesper Hamberg: Gustaf V

Jesper Hamberg

Arbetsuppgift: En verksam skandinav under 1900-talet

Gustaf V

2017-03-09

Gustaf V var kung åren 1907-1950 han föddes 16 juni 1858 och dog 29 oktober 1950. Hans fullständiga namn var Oscar Gustaf Adolf och var son till Kung Oscar II och Drottning Sofia. Han var den femte regenten av ätten Bernadotte.

Han regerade i nästan 43 år och är den tredje längst regerande monarken i Sveriges historia efter Magnus Erikson 1319-1364 och Carl XVI Gustaf 1973. Han var landets äldsta regent någonsin.

Han var Kung under båda Världskrigen och var den första kung att avstå kröning som var en tradition i Sverige sedan 1210. Han var musik-, konst- och sport intresserad och hade pseudonymet Mr. G.

Redan i vaggan fick han titeln ”Hertig av Värmland” och när hans far blev Kung 1872, så blev Gustaf Kronprins av Sverige och Norge. 1875 blev han underlöjtnant i Svea livgarde, Livregementets dragonkår, Värmlands regemente, Norske Jaegercorps och Kavaleribrigaden.  När han fyllde arton 1876 så blev han myndighetsförklarad och tog december samma år ett så kallat ”mogenhetsexamen” Han studerade 1877-1878 vid Uppsalas universitet och efter gjorde han en Europeisk rundresa under namnet Greven av Tullgarn som pågick från oktober 1878 och ett år framåt. När han kom hem så var han på föreläsningar vid krigshögskolan i Stockholm samt var på hösten 1880 på nytt vid Uppsala Universitet.

Den 20 september 1881 vid 23 års ålder så gifte han sig i Karlsruhe i sydvästra Tyskland med Prinsessan Sofia Maria Viktoria av Baden som var 19 år gammal. De fick tre söner Gustaf VI Adolf, Vilhelm Bernadotte och Erik Bernadotte.

Gustaf V blev senare överste och år 1884 generalmajor och chef för livgardesbrigaden. 1889-1896 var han också chef för fjärde arméfördelningen och befordrades 1892 till generallöjtnant och 6 år senare general i Sverige och Norges Arméer.

Den 8 december 1907 besteg han tronen som Svensk Kung.  Som kung var han en skicklig jägare och idrottsman och bidrog energisk med utvecklingen av Svenskt idrottsliv. Gustaf var en duktig tennispelare och när han tävlade gjorde han det under namnet ”Mr G” var även musikaliskt begåvad.

han mest kända tall var Borggårdstretallet från 1914 som han höll på slottets inre borggård 6 februari 1914 i samband med bondetåget som ledde till Borggårdskrisen.

När förstavärldskriget började 1914 deltog han i trekungamötet i Malmö 18-19 december förutom han själv så var Norges Kung Haakon VII och Danmarks Kung Kristian X med. Tillsammans med sina ministrar diskuterade de kriget och kom fram till en Nordisk neutralitetspolitik.

När andravärldskriget bröt ut så hölls ett statschefsmöte i Stockholm i oktober 1939. Syftet med mötet var att hjälpa det hotade Finland. Under det Ryska angreppet på Finland använde han hela sitt inflytande för att bilda en samlingsregering.

Våren 1940 fastslog han i ett brev till Adolf Hitler sin och regeringens beslut att försvara Rikets gränser. Tyskland begärde att få transitera trupper från Norge till Finland efter utbrottet av det Tysk-Ryska kriget vid midsommar 1941 och det blev det mest debatterade och omstridda ingripandet. Kungen och Regeringens mål var att hålla Sverige utanför kriget.

Citat av Gustaf V 1943

"Det är min bestämda mening att en konstitutionell konung under vanliga förhållanden icke bör uppträda såsom ledare i den ena eller andra riktningen annat än i undantagsfall. Men under nu rådande stora världskris har jag ansett det vara min oavvisliga plikt att vid flera tillfällen söka hjälpa landet ur stundens svårigheter".

Mot slutet av sin tid började ålderskrämporna att komma mer och mer han oroade sig över kommunismens frammarsch i Europa men has politiska roll blev mindre och mindre efter kriget.

Gustaf V dog den 29 oktober 1950 92 år gammal då hade han regerat i nästan 43 år och han son Gustaf VI Adolf tog över tronen.

Besök måndagen 13 mars

Tumbagymnasium

Måndag 6 mars 2017

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det fint.

Nästa vecka (13/3) kommer Riksdagsledamoten och socionomen Amineh Kakabaveh samt socionom och projektledare Guluzar Tarhan Selvi att besöka oss här i skolan. Båda är verksamma i organisationen ”Varken hora eller kuvad”. De kommer att prata om hederskulturer och den psykologiska påfrestningen sådana kulturer kan förorsaka. För att få ett enklare och bättre schema för oss alla har jag förslagit och de närvarande eleverna (Edde och Tim) godtagit att den dagen gör vi så är:

Vår lektion (historia 2, klockan 10:30) ställs in. Ni ska istället ta er till en lektion i Naderoteket som påbörjas klockan 12 och pågår till 13:10. Använd gärna tiden för den inställda lektionen för att ta er till matsalen och äta lunch!

Vi ses,
Nader Sani

Jesper Hamberg: Olympiska spelen i Stockholm 1912

Jesper Hamberg:

Nordisk händelse under 1900-talet

Olympiska spelen i Stockholm 1912

OS i Stockholm hölls mellan 5 maj och 27 juli 1912. Solkensolympiaden var det OS där IOK hade stor betydelse för att Stockholm fick OS detta år.

Victor Balck ville redan 1894 att Sverige skulle stå värd för OS men det dröjde till 1908 då Sverige ansökte om att vara värd för spelen. Konkurrenten var Berlin som sökte för andra gången men det var IOK som avgjorde att Sverige fick OS.

Dem Olympiska spelen startade 1896 i Aten och var en modern version av den antika olympiaden i Grekland. Olympiaden skedde vart fjärde år i den heliga orten Olympia som var upp kallad efter det heliga berget Olympos där gudarnas hem låg enligt grekernas mytologi. Spelen fungerade som en kulturel länk mellan alla greker. Under Olympiadens fem dagar var det förbjudet att kriga i Grekland.  Olympiska Spelen är idag den största internationella idrotts arangemanget.

Spelen började alltid med religiösa ceremonier och böner. Spelen bestod av Löpning, Brottning, Boxning, Hästkappkörning och Femkamp. Femkampen bestod av Sprinterlopp kast med Spjut och Diskus Längdhopp och Brottning. Spelen avslutades på femte dagen med prisutdelning och fest.   Som pris fick dem en lagerkrans av oliv blad från en helig oliv träd helgat åt Zeus. Dem som vunnit 3 gånger hedrades och avbildades som Staty i Olympia.

Dem Olympiska spelens betydelse minskade efter att Romarna okkuperat Grekland 146 f.kr. Fast spelen fortsatte dock framtill 393 efter Kristus då den kristne Romerske Kejsaren Theodosius förbjöd tävlingarna för att dem innehöll hedniska riter. Och det skulle dröja över 1500 år innan de olympiska spelen återuppstod. Spelen ställdes in 1916 pga. Förstavärldskriget och 1940/1944 under Andra Världskriget annars pågår olympiska spelen vart fjärde år. Kvinnor deltog för första gånger i OS i Paris år 1900. Olympiska ringarna representerar dem fem världsdelarna som var anslutna till Olympiska rörelsen och som var symbol för första gången 1920 i Antwerpen.

Solskensolympiaden: Kallas så pga. Det soliga vädret som var under Olympiaden. Det var 28 nationer och över 2500 deltagare men bara 57 var kvinnor.

Sporter som deltog i OS i Stockholm: Brottning, Cykling, Dragkamp, Fotboll, Friidrott, Fäktning, Gymnastik, Modern Femkamp, ridsport, rodd, segling, simhopp, simning, skytte, tennis, vattenpolo.

Bidragande orsaker till att Sverige fick OS var att Victor Balck hade bra kontakt med Regeringen och Svensk Idrott vilket gjorde att finansieringen inte var något problem.  Det kom många journalister till Stockholm och många utav dem var utländska. OS förde med sig många nya saker som tillexempel Elektriskt tidtagning, målfoto i fridrott.

Det fanns deltagare från alla fem världsdelarna. Kronprins Gustaf Adolf invigde Olympiastadium den 6 juli och han var en mycket aktiv av förberedelserna av spelen och hans engagemang för spelen.  

Världens förnämsta idrottsman var James Thorpe som kung Gustav V kallade honom för. Han var indian och kom ifrån USA och var en överlägsen fem och tiokampare. Han blev fråntagen sina båda OS Guld pga. Att han medverkat i en mindre lokal baseboll liga och fått betalt. Det var ett brott mot IOKs bestämmelser och blev diskad. Finland fick sitt internationella genombrott som idrottsnation under Olympiaden. Löparen Hannes Kolehmainen tog tre guld och ett världsrekord. Trots att Finland och Ryssland formellt sett var en Nation så tävlade dem mot varandra. Finland vann i fotboll men det var Ryska flaggan som hissades upp. Man löste det med att hissa en blå vitt vimpel direkt under den ryska flaggan.

Den Portugisiske maratonlöpparen Francisco Lázaro avled på avslutningsdagen pga. värmeslag under loppet.

Brottningstävlingarna avgjordes utomhus på Stadion och matcherna hade ingen tids begränsning och avslutades när någon fallit. Den längsta matchen var i semi finalen och den pågick i 11 timmar mellan en Ryss och en Finländare. USA fick 25 guld Sverige fick 23 följt av Storbritannien med 10 guld Finland med 9 osv.

Simmaren från Hawaii Duke Kahanamoku vann 100 meter frisim överlägset.

Oscar Swahn som var svensk hjort skytt och 64 år och 257 dagar blev den hittills äldsta guldmedaljören genom lagguldet på löpande hjort.

Greta Johansson tog guld i Simhopp och blev då Sveriges första kvinnliga olympiska mästare.

Shizo Kanaguri kallad Japanen som Försvann under maratonloppet men fullbordade det loppet 55 år senare vid 76 års ålder.

Maratonloppet var höjdpunkten på Olympiska Spelen i Stockholm den nya Olympia Stadion var fullsatt med 22000 åskådare. 69 löpare startade och 35 kom i mål för att det var så varmt och löparna fick vätskebrist.

Sverige erbjöds också ett Olympiskt vinterspel men tackade nej till förmån för Nordiska Spelen.

Jubileums maraton hålls i Stockholm varje år.

Sveriges första Kvinnliga olympiska mästare uppkom, Stockholms Stadion invigdes. Sverige får prestige och blir mer känt i världen. Stockholm OS blev en Succé för att idrotts rörelse i Sverige var så stark på den tiden. Sverige hade en vana att arrangera stora sport evenemang i och med Nordiska Spelen som arrangerats sedan 1901.

Jesper Hamberg

2017-02-23

Benji Reynolds: Sverige U

Sverige i EU

Sveriges EU-medlemskapsval

Berlinmurens fall

År1989 så föll berlinmuren, och med murens fall så försvann östblocket och västblockets maktkamp. Västblocket var de självklara vinnarna i denna nästan 50åriga kamp.

Nu när en segrare blivit krönt så försvann Sveriges behov av att behålla sin neutralitet denna maktkamp.

Ekonomisk kris

År1990 så drabbades Sverige av en djup ekonomisk kris. EU sågs som en väg ut ur den ekonomiska krisen som drabbat Sverige.

Förhandlingar

För att Sverige skulle tillåtas medlemskap i EU så krävdes förhandlingar kring problematiska varor. Några av dessa frågor som skapade problem var införsel av vin och sprit, tillåten dioxinhalt i östersjösfisk och snuset. Men den 2 mars 1994 så var förhandlingarna klara.

Folkomröstning

Debatterna om ett potentiellt EU medlemskap blir intensiva. Med en mycket splittrad riksdag så bestämmer de sig för att ha en folkomröstning, då man anser att vad riksdagen tycker kan skilja sig från vad det svenska folket vill.

Sverige ansluter sig till EU

1 januari 1995 så är resultatet klart. Det svenska folket har bestämt sig för att Sverige ska ansluta sig till EU. Nu krävdes bara några lagändringar och överlämnandet av beslutsbefogenheter till EU, sen så var Sverige med i dess samarbete.

Om flyktingsbarnen

Tumbagymnasium
tisdag 21 februari 2017

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det fint.

Här har ni en mycket intressant och välskriven artikel som jag önskar att ni läser:
https://drive.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5XcEgtRXdzdkYxLUU/view?usp=sharing

mvh
Nader Sani

Mathias Ericson: Finska Vinterkriget

I början av oktober år 1939 ställde Sovjet krav på Finland där de skulle avträda ett landområde i sydöstra Finland och att Finland skulle låna ut det lilla Hangöområdet i sydvästra delen av landet som flottbas. Skälet till att Sovjet ställde dessa krav på Finland var för att man var oroliga att ett annat land skulle använda Finland som en bas för framtida attacker mot Sovjet. Dessa landområden Sovjet ville ha skulle göra det svårare för en annan nation att anfalla genom Finland och man flyttade gränsen längre från den strategiskt viktiga storstaden St. Petersburg(Leningrad).

Finland accepterade inte kraven då det tyckte att landavträdelserna skulle ha försvagat landets försvar katastrofalt och man trodde också att Sovjets yttersta mål var en erövring av hela Finland. En till anledning att man inte accepterade kraven var att man inte trodde att Sovjet skulle gå till angrepp.

När den Röda armén den 30 november gick över den finska östgränsen så trodde man att Finlands försvar skulle bryta samman på mycket kort tid. Vad som följde var ett mardröms krig för Sovjets soldater. Finländarna som var illa utrustade använde de täta skogarna och snön till att ta sig runt och skära av de ryska förnödenheterna. Vad man sen gjorde var att skära av delar av Sovjets armeer och genom snabba skoningslösa attacker besegra varje avskuren del. Denna taktik kom att kallas motti taktiken: att skära av delar av en arme för att sedan slå ut del för del. Vad som också hände var att Sovjet satte upp en regering som skulle styra Finland när man ockuperat landet. Detta sporrade det finska folket att enas och kämpa för Finlands självständighet.

Men begärde om hjälp från de skandinaviska länder men alla vägrade att kliva in på Finlands sida i kriget. Så när de skandinaviska länderna sa nej så vände man sig till de Allierade länderna som ville skicka en expeditionskår för att hjälpa finländarna. Problemet var att man var tvungen att passera genom Sverige och den svenska regeringen ville inte bli indragen i kriget mot Tyskland då man trodde att tyskarna skulle se det som att Sverige tog ställning med de allierade. Vad Sverige gjorde istället var att man skickade hjälp till Finland genom massor med vapen, ammunition och flera krigsflygplan. Vad som också hände var att man startade en frivillighets kår som skickades till Finland för att hjälpa till att slåss. Denna frivillighets kår bestod till mesta del av svenskar men det fanns också ett mindre antal norrmän och danskar.

Men efter 4 månader av tuffa strider så var Finland tvungen att acceptera Sovjets krav. I Sovjets krav så var Finland tvungen att avträda mycket land i sydöstra delen och avträda land på vissa områden på den östra gränsen. Men vad kriget också bevisade var att Sovjet inte var så starka som man trodde och att den Röda armén inte var lika välutrustad och lika vältränad som man trodde. Detta ledde till att Hitler ett år senare förklarade krig på Sovjet med tanken att det skulle bli ett enkelt och snabbt krig.

Arbetsuppgift 06: Personer i Nordens nutidshistoria

Tumbagymnasium

måndag 20 februari 2017

Arbetsuppgift 06

Personer i Nordens nutidshistoria

Hej!

Nästa steg i vår genomgång av Nordens nutidshistoria är att var och en av er specialläser om en person som har verkat i Norden under 1900-talet. Under ett par veckor får ni gräva fram material och skriva en rapport om den valde personen.

Valda arbetsområde:

Edde: Vigdís Finnbogadóttir

Mathias: Gustav Mannerheim

Benjamin:

Tim:

Redovisningen ska ske först i en rapport som skall omfatta cirka en och en halv A4 (Times New Roma 12) som skall publiceras i bloggen söndagen 11 mars. Sedan ska var och en av er presentera resultatet av arbetet muntligt för hela gruppen måndagen 12 mars.

Mvh

Nader Sani

Arbetsuppgift 05: Händelser i Nordens nutidshistoria (Sista datum för inlämning/redovisning)

Tumbagymnasium

måndag 20 februari 2017

Arbetsuppgift 05

Händelser i Nordens nutidshistoria

Hej!

Sedan några veckor tillbaka har ni arbetat med enskilda händelser i Nordens historia sedan 1900. Tyvärr har jag gång efter gång tvingats flytta fram inlämningsdatum. Nu har vi kommit till möjligheternas ände. Publicering av arbetet onsdag 22 februari och muntlig redovisning dagen därpå dvs. torsdagen 23 februari.

Blir du inte klar med denna uppgift till det utsatta datumet tvingas jag sätta F på momentget.

Mvh

Nader Sani

Edvin Lättman: Islands självständighet

Under mitten av 1800-talet återupplivas den isländska idéen om självständighet. Detta utav några grupper danskt utbildade män. Mest kända utav dessa var en grupp som kalladas för Fjölnismenn som bland annat Jón Sigurðsson var medlem i. Partikulärt han har senare setts som en mycket viktig profil i Islands historia.

Efter mycket om och men gick Danmark med på att Island fick självstyre 1874
Den 1:a December 1918 togs ännu ett steg till självständighet. Sambandslöginn skrevs på vilket innebar att Island blev ett helt självständigt land, dock under den danska kronan. Alltså var den danska kungen Christian X också kung över Island.

Under andra världskriget blev Danmark ockuperat av Nazityskland. Alltså var Island tekniskt sett också ockuperat eftersom Danmark och Island fortfarande var en union. Britterna tog tillfället i akt och intog Island innan nazisterna skulle kunna nå dit och genom det uppnå en strategisk överhand i norra atlanten. Under en röstning för att fortsätta vara en del av Danmark eller bli självständighet röstade då 99.5% för självständighet. Danmark kunde då inte göra nånting åt saken då det Isländska alltinget grundade den Isländska republiken den 17 Juni 1944.

Arbetsuppgift 05: Händelser i Nordens nutidshistoria

Tumbagymnasium

måndag 6 februari 2017

Arbetsuppgift 05

Händelser i Nordens nutidshistoria

Hej!

Sedan en vecka tillbaka har ni arbetat med enskilda händelser i Nordens historia sedan 1900.

Meningen är att var och en av er börjar specialläsa om en viss händelse. Exempel på dessa händelser är många. Här följer några:

- Norges självständighat

- Finlands självständighet

- Inbördeskriget i Finland efter självständigheten.

- Norge under andra världskriget

- Finska vinterkriget

- Danmark under andra världskriget

- Finska fortsättningskriget

- Mordet på Olof Palme

- Borgerliga partier tar den politiska makten i Sverige efter 44 år av socialdemokratiskt styre

- Norges ”Nej” till medlemskap i EU

Valda arbetsområde:
Benjamin: Sveriges medlemskap i EU
Edde: Islands självständighet
Tim: Den norska motståndsrörelsen under andra världskriget

Redovisningen ska ske först i en mindre rapport som skall publiceras i bloggen söndagen 19 februari. Sedan ska var och en av er presentera resultatet av arbetet muntligt för hela gruppen måndagen 20 februari.

Mvh

Nader Sani