Intressant test

Här kommer en intressant test:
http://testadigsjalv.illvet.se/hur-lycklig-ar-du-egentligen/

Sidhänvisningar till Nordens nutidshistoria

Under 1700-talet                         225 – 232 (7)

Slutet av 1700-talet                     281 – 285 (5)

1800-talets första hälft                349 – 360 (11)

Från 1870 till 1914:                    415 – 428 (14)

Första hälften av 1900-talet:       443-446, 468-477, 480-481, 492-494 (18)

Andra hälften av 1900-talet        517 – 522 (6)

Mathias Ericson: Gustaf Mannerheim

Den 4 juni 1867 i Finland så föddes Carl Gustaf Emil Mannerheim. Finland tillhörde under denna period Kejsardömet Ryssland vilket ledde till att Mannerheim tjänstgjorde i den ryska armén mellan åren 1887-1917. Han stred för Ryssland i det rysk-japanska kriget(1904-1905) och han stred i första världskriget(1914-1917) där han i slutet av kriget hade ranken av generalmajor. Under Oktoberrevolutionen 1917 så sökte sig Mannerheim tillbaka till Finland där han välkomnades med att bli kallad till den finska militärkommittén.

Den 27 januari 1918 gav Mannerheim order om att övermanna och avväpna de ryska styrkorna i Vasa, Lappo och Seinäjoki. Samma dag tände rödgardisterna en röd lykta i tornet till folkets hus i Helsingfors. Röda lyktan var ett meddelande att man skulle påbörja revolutionen mot den finska regeringen. Rödgardisterna var en ryssvänlig socialistisk organisation. Ryska soldaterna i Finland ställde sig på de rödas sida och kriget kom att bli både ett brödrakrig och ett självständighetskrig för att nå självständighet från ryskt inflytande. Mannerheim var en ledande roll för de vita styrkorna och hjälpte till att vinna kriget. Efter kriget så ställde han upp i presidentvalet i Finland året 1919 men förlorade mot Kaarlo Juho Ståhlberg. Mannerheim tvingades avgå som riksföreståndare och under de kommande 11 åren så var han ordförande för röda korset i Finland.

1931 så valdes Svinhufvud till President vilket möjliggjorde Mannerheims återinförande i en offentlig roll och nu som försvars rådets ordförande. 1933 så befordrades Mannerheim till Fältmarskalk. Nu när försvaret var under Mannerheims ledning så försökte han övertala regeringen att rusta upp den omoderna och illa utrustade finska armén, regeringen sa nej då man hade för dåliga ekonomiska resurser.

1939 så ville Sovjetunionen att Finland skulle ge dem territorium längs med gränsen för att man i Sovjet var rädda för att en större makt skulle använda Finland att anfalla genom. Mannerheim föreslog att man skulle diskutera med Sovjet i gränsfrågan men när regeringen inte delade hans ståndpunkt så begärde han avsked. den 30 november 1939 så förklarade Sovjet krig mot Finland och han blev då utnämnd till överbefälhavare för Finlands krigsmakt. Finland förlorade kriget efter 4 månader av tuffa strider och Mannerheim hade en ledande roll när fredsavtalet skrevs på.

Mot slutet av fortsättningskriget(1941-1944) så hade Finland tagit stora förluster och man skrev ett fredsavtal med Sovjet. Sovjet ville att hela Finlands regering skulle bytas ut och man skulle bryta alla förbindelser med Tyskland. Risto Ryti avträde som president i Finland och Mannerheim accepterade att efterträda platsen vilket ledde blev upptakten till fredsprocessen. 1945 så var det riksdagsval och eftersom Mannerheim hade blivit vald som president för en undantags period så ville han inte avgå då världsläget fortfarande var osäkert. Mannerheim fruktade också att bli dömd i krigsansvarighet rättegången men det låg i Finlands och Sovjets intresse att bespara honom detta så 1946 när Mannerheim fick klart besked om detta så avgick han som president av Finland.

Sista åren av sitt liv ägnade Mannerheim sig åt att sköta sin försvagade hälsa i Stockholm och på sanatoriet Valmont i Montreux i Schweiz. Mannerheim avled den 27 januari 1951(28 januari finsk tid) i Lausanne, Schweiz.   

Uppgift 7 fortskrider!

Tumbagymnasium

måndag 20 mars 2017

Hej igen!

Jag hoppas att ni har det fint.

Första valet när det gäller det historiska fördjupningsarbetet är klart. Edwin har valt "Det ungerska upproret 1956" att arbeta med.

Andra valet står Mattias för. Han har valt Napoleonkrigen!

Lycka till Edde & Mattias!

Ni andra skall också göra som de nämnda herrarra: Kom in med ert val!

Nedan följer instruktioner om arbetet!

mvh

Nader Sani

-------------------------------------------------------------------------------------------------------

Tumbagymnasium

torsdag 16 mars 2017

Arbetsuppgift 07

Historiskt fördjupningsarbete

Nu är tiden mogen att vi satsar på några idé- och informationsrika och vetenskapliga fördjupningsarbete i historia.

Arbetet som ska visa att du har förstått hur vi ska kunna få fram ett vetenskapligt arbete i historia skall ha samma format som ett gymnasiearbete med skillnaden att omfattningen är mindre och inriktningen är enbart historisk.

Så går vi till:

1)    Du, individuellt, väljer ett intressant historiskt ämne. Rubriken skall vara utformad som en fråga!

2)    Du sätter igång och samlar material (inklusive minst två böcker) rörande ämnet. Glöm aldrig att betrakta källor du har tänkt använda dig av med källkritiska ögon!

3)    Du tar dig genom materialet och gör anteckningar. Glöm inte att alltid anteckna varifrån ett visst citat eller ett påstående kommer ifrån. Skriv både bokens namn och sidonummer.

4)    Börja skriva på rapporten. Glöm inte att arbetet skall innehålla inledning, syfte och frågeställningar, avhandling, analys och diskussion. Formella krav (bra framsida, sidonumrering, källhänvisningar och källförteckning) skall vara tillgodosedda.

5)    Rapporten skall vara skriven med teckensnittet Times New Roman, teckenstorlek 12 med radavståndet 1,15. Rubriker och underrubriker med större teckensnitt och fet.

6)    Rapporten presenterar du i seminarier där var och en tar upp sitt arbete och vi tillsammans diskuterar arbeten.

Arbetet skall vara färdigt för att lämna in söndagen 7 maj 2017.

OK! Första steget är att välja! När du har valt kan du meddela alla denna genom att skriva rubriken som en kommentar till denna post.

Mvh

Nader Sani

Herman Lundborg och hans rasbiologi

Herman Lundborg: mannen som mätte skallar

Bakgrund

Född 7 april 1868 i Väse, Värmland.

Herman Lundborg studerade zootomi, allmän morfologi och därefter via psykiatrin och neurologin, ärftliga sjukdomar på Uppsala universitet, Karolinska institutet och Lunds universitet. Dessutom så studerade han embryologi och marinbiologi i Bergen, psykiatri i Nederländerna och kriminalpsykologi i München. Utöver det, så gjorde han ett flertal studieresor utomlands, bland annat Estland.

Vem var Herman Lundborg?

Herman Lundborg är idag mest känd som en Svensk rasbiolog, samt professor och chef vid ”Statens institut för rasbiologi”. Men hans största bidrag till vetenskapssamhället är den forskning han gjorde angående ”myoklonusepilepsi”.

Unverricht-Lundborgs sjukdom beskrivs som ”en form av progressiv myoklonisk epilepsi med demensutveckling”. I Herman Lundborgs forskning så upptäckte han att den var recessivt nedärvd och var kopplad till kusinäktenskap och inavel.

Vad är rasbiologi?

Rasbiologi, också kallat rasteori eller raslära, är studerandet av människoraser. Genom att mäta formen och storleken på skallar och andra ”rasdrag”, så valde man ut positiva och negativa drag hos olika folkgrupper. Därmed bestämde man vilka raser som sågs som mer ”rena” än andra, vilket varierade beroende på vart man utgick ifrån. Forskning inom rasbiologi såg en växande popularitet runt om i världen under sent 1800tal och hade stort inflyttande på tidigt 1900tal. Praktiserandet av raslära såg en stadig minskning under mitten av 1900talet, med ett nästan totalt stop i de senare åren på mitten av 1900 talet.

Statligt införande av rasteori är när staten börjar implementera åtgärder för att ”rena” landets invånare, i hopp om att skapa ett starkare och bättre folk. Detta gjorde man genom att införa tvångssterilisering för att kunna skapa en viss ”rashygien”. De som steriliserades var handikappade, psykiskt sjuka och folk med andra ”oönskade” drag, så att de inte skulle ha någon chans att sprida sig.

Rasbiologi i dagens samhälle

Herman Lundborg kan ses som Sveriges fader för rasbiologi, med vissa av hans tekniker adopterade av SS grenen av nazitysklands arme.

Rasbiologi ses idag som något inhumant, och utövas till stor del inte alls i dagens värld. Det enda som kommer nära är utövandet av abort, vilket till stor del bara utövas av de fattiga delarna av samhällen, där barn kan vara en stor börda på någons ekonomi, för att inte nämna den osäkra miljö som barnet kan behövas växa upp i.

Herman Lundborg var inte nödvändigtvis en ”ond” man, men han hade en skruvad moral, från ett modernt perspektiv.

Arbetsuppgift 07: Historiskt fördjupningsarbete

Tumbagymnasium

torsdag 16 mars 2017

Arbetsuppgift 07

Historiskt fördjupningsarbete

Nu är tiden mogen att vi satsar på några idé- och informationsrika och vetenskapliga fördjupningsarbete i historia.

Arbetet som ska visa att du har förstått hur vi ska kunna få fram ett vetenskapligt arbete i historia skall ha samma format som ett gymnasiearbete med skillnaden att omfattningen är mindre och inriktningen är enbart historisk.

Så går vi till:

1)    Du, individuellt, väljer ett intressant historiskt ämne. Rubriken skall vara utformad som en fråga!

2)    Du sätter igång och samlar material (inklusive minst två böcker) rörande ämnet. Glöm aldrig att betrakta källor du har tänkt använda dig av med källkritiska ögon!

3)    Du tar dig genom materialet och gör anteckningar. Glöm inte att alltid anteckna varifrån ett visst citat eller ett påstående kommer ifrån. Skriv både bokens namn och sidonummer.

4)    Börja skriva på rapporten. Glöm inte att arbetet skall innehålla inledning, syfte och frågeställningar, avhandling, analys och diskussion. Formella krav (bra framsida, sidonumrering, källhänvisningar och källförteckning) skall vara tillgodosedda.

5)    Rapporten skall vara skriven med teckensnittet Times New Roman, teckenstorlek 12 med radavståndet 1,15. Rubriker och underrubriker med större teckensnitt och fet.

6)    Rapporten presenterar du i seminarier där var och en tar upp sitt arbete och vi tillsammans diskuterar arbeten.

Arbetet skall vara färdigt för att lämna in söndagen 7 maj 2017.

OK! Första steget är att välja! När du har valt kan du meddela alla denna genom att skriva rubriken som en kommentar till denna post.

Mvh

Nader Sani

Edde Lättman: Vigdís Finnbogadóttir (uttalas vɪɣtis ˈfɪn.pɔɣaˌtoʊhtɪr)

Vigdís Finnbogadóttir

Vigdís föddes i Reykjavík den 15 april 1930 till universitetsläraren Finnbogi Rútur Þorvaldsson och sjuksköterskan Sigríður Eiríksdóttir. Efter hon tagit studenten 1949 flyttade hon till Grenoble för att studera franska och fransk litteratur och senare till Sorbonneuniversitetet i Paris, senare även teaterhistoria på Köpenhamns universitet.  Senare blev hon både franskalärare på Háskóli Íslands (Islands universitet) och producent för en teveserie i franskaundervisning som sändes på nationell TV.

Hon gifte sig 1954 men skilde sig 1963. Senare adopterade hon en dotter vilket gjorde henne till den första ensammodern att få adoptera ett barn på Island. Alltså är hon inte bara den första valda kvinnliga statsöverhuvudet utan också den första ensammodern att bli president.

Hon deltog under den isländska militärstrejken mot den amerikanska militärens närvaro i staden Keflavík utanför Reykjavík mellan 60 och 70-talet då årligen hundratals, ibland till och med tusentals gick den 50-km långa vägen mellan Reykjavík och Keflavík alla i kör med slagorden "Ísland úr NATO, herinn burt!" (Island ur NATO, militären bort!)

Kanske ännu viktigare var dock hennes deltagande i den isländska kvinnostrejken den 24 oktober 1975 då 90 % av Islands kvinnliga befolkning varken vägrade arbeta, gå i skolan eller sköta hemmet. De ställde sig en enorm folkskara i Reykjavíks centrum med skyltar där det stog feministiska slagord och uttryck.

Inför valet 1980 hade Islands feministiska rörelser ställt sig in på att få en kvinna utvald som president. Efter en hel del om och men övertygade de Vigdís att utmana 3 andra manliga motståndare. Hon vann en knapp seger med 33.6% av rösterna jämte den närmaste motståndaren som fick 32.1%. Den första augusti 1980 inträdde hon som Islands och världens första demokratiskt valda kvinnliga president. Hon visade sig vara mycket populär och blev omvald genom tre mandatperioder. Hon stod utan motståndare 1984, vann mot en annan kvinna 1988 och stod åter igen utan motståndare 1992. 1996 bestämde hon sig för att inte ställa upp för återval.

Innan Vigdís var positionen som Islands president en mer ceremoniell position än något annat. Ett sätt för att Island skulle kunna relatera till sig själv på samma nivå som andra republiker.  Istället har det främst varit en liten grupp människor som styr för vilka presidenten agerat som språkrör. Vigdís tog dock fort ett kraftigt grepp om frågan för hur isländsk livsstil och kultur ska bäst frodas. Hon agerade som ambassadör för isländskt språk och kultur.

Hennes motto har varit ”Aldrei vonbrigðum konur” (Aldrig göra kvinnorna besvikna) och hon har under sina år som president varit mycket medveten om hennes profil som förebild för unga kvinnor på Island och världen över.

Inom Esperantocirklar är hon känd för att ha sagt följande citat: ”Jam estas tempo, ke la diversaj nacioj komprenu, ke neŭtrala lingvo povos fariĝi por iliaj kulturoj vera defendomuro kontraŭ la monopolemaj kulturinfluoj de nur unu aŭ du lingvoj, kiel nun ĉiam pli evidentiĝas. Mi sincere deziras pli rapidan progreson de Esperanto, serve al ĉiuj nacioj de la mondo”                                                              Detta betyder ungefär: ”Nu är det dags att de olika länderna förstår att ett neutralt språk skulle kunna skapa en försvarsmur mot de kulturinfluenser som förespråkar monopol för bara ett eller två språk, vilket blir mer och mer tydligt idag. Jag önskar djupt framgång för att esperanto ska kunna stå i tjänst för alla länder världen över”