Summa sidvisningar

torsdag 23 februari 2017

Benji Reynolds: Sverige U

Sverige i EU
Sveriges EU-medlemskapsval
Berlinmurens fall
År1989 så föll berlinmuren, och med murens fall så försvann östblocket och västblockets maktkamp. Västblocket var de självklara vinnarna i denna nästan 50åriga kamp.
Nu när en segrare blivit krönt så försvann Sveriges behov av att behålla sin neutralitet denna maktkamp.
Ekonomisk kris
År1990 så drabbades Sverige av en djup ekonomisk kris. EU sågs som en väg ut ur den ekonomiska krisen som drabbat Sverige.
Förhandlingar
För att Sverige skulle tillåtas medlemskap i EU så krävdes förhandlingar kring problematiska varor. Några av dessa frågor som skapade problem var införsel av vin och sprit, tillåten dioxinhalt i östersjösfisk och snuset. Men den 2 mars 1994 så var förhandlingarna klara.
Folkomröstning
Debatterna om ett potentiellt EU medlemskap blir intensiva. Med en mycket splittrad riksdag så bestämmer de sig för att ha en folkomröstning, då man anser att vad riksdagen tycker kan skilja sig från vad det svenska folket vill.
Sverige ansluter sig till EU

1 januari 1995 så är resultatet klart. Det svenska folket har bestämt sig för att Sverige ska ansluta sig till EU. Nu krävdes bara några lagändringar och överlämnandet av beslutsbefogenheter till EU, sen så var Sverige med i dess samarbete.

tisdag 21 februari 2017

Om flyktingsbarnen

Tumbagymnasium
tisdag 21 februari 2017

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det fint.

Här har ni en mycket intressant och välskriven artikel som jag önskar att ni läser:
https://drive.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5XcEgtRXdzdkYxLUU/view?usp=sharing

mvh
Nader Sani

måndag 20 februari 2017

Mathias Ericson: Finska Vinterkriget

I början av oktober år 1939 ställde Sovjet krav på Finland där de skulle avträda ett landområde i sydöstra Finland och att Finland skulle låna ut det lilla Hangöområdet i sydvästra delen av landet som flottbas. Skälet till att Sovjet ställde dessa krav på Finland var för att man var oroliga att ett annat land skulle använda Finland som en bas för framtida attacker mot Sovjet. Dessa landområden Sovjet ville ha skulle göra det svårare för en annan nation att anfalla genom Finland och man flyttade gränsen längre från den strategiskt viktiga storstaden St. Petersburg(Leningrad).


Finland accepterade inte kraven då det tyckte att landavträdelserna skulle ha försvagat landets försvar katastrofalt och man trodde också att Sovjets yttersta mål var en erövring av hela Finland. En till anledning att man inte accepterade kraven var att man inte trodde att Sovjet skulle gå till angrepp.


När den Röda armén den 30 november gick över den finska östgränsen så trodde man att Finlands försvar skulle bryta samman på mycket kort tid. Vad som följde var ett mardröms krig för Sovjets soldater. Finländarna som var illa utrustade använde de täta skogarna och snön till att ta sig runt och skära av de ryska förnödenheterna. Vad man sen gjorde var att skära av delar av Sovjets armeer och genom snabba skoningslösa attacker besegra varje avskuren del. Denna taktik kom att kallas motti taktiken: att skära av delar av en arme för att sedan slå ut del för del. Vad som också hände var att Sovjet satte upp en regering som skulle styra Finland när man ockuperat landet. Detta sporrade det finska folket att enas och kämpa för Finlands självständighet.


Men begärde om hjälp från de skandinaviska länder men alla vägrade att kliva in på Finlands sida i kriget. Så när de skandinaviska länderna sa nej så vände man sig till de Allierade länderna som ville skicka en expeditionskår för att hjälpa finländarna. Problemet var att man var tvungen att passera genom Sverige och den svenska regeringen ville inte bli indragen i kriget mot Tyskland då man trodde att tyskarna skulle se det som att Sverige tog ställning med de allierade. Vad Sverige gjorde istället var att man skickade hjälp till Finland genom massor med vapen, ammunition och flera krigsflygplan. Vad som också hände var att man startade en frivillighets kår som skickades till Finland för att hjälpa till att slåss. Denna frivillighets kår bestod till mesta del av svenskar men det fanns också ett mindre antal norrmän och danskar.

Men efter 4 månader av tuffa strider så var Finland tvungen att acceptera Sovjets krav. I Sovjets krav så var Finland tvungen att avträda mycket land i sydöstra delen och avträda land på vissa områden på den östra gränsen. Men vad kriget också bevisade var att Sovjet inte var så starka som man trodde och att den Röda armén inte var lika välutrustad och lika vältränad som man trodde. Detta ledde till att Hitler ett år senare förklarade krig på Sovjet med tanken att det skulle bli ett enkelt och snabbt krig.

Arbetsuppgift 06: Personer i Nordens nutidshistoria

Tumbagymnasium
måndag 20 februari 2017

Arbetsuppgift 06
Personer i Nordens nutidshistoria

Hej!

Nästa steg i vår genomgång av Nordens nutidshistoria är att var och en av er specialläser om en person som har verkat i Norden under 1900-talet. Under ett par veckor får ni gräva fram material och skriva en rapport om den valde personen.

Valda arbetsområde:
Edde: Vigdís Finnbogadóttir
Mathias: Gustav Mannerheim
Benjamin:
Tim:

Redovisningen ska ske först i en rapport som skall omfatta cirka en och en halv A4 (Times New Roma 12) som skall publiceras i bloggen söndagen 11 mars. Sedan ska var och en av er presentera resultatet av arbetet muntligt för hela gruppen måndagen 12 mars.

Mvh

Nader Sani


Arbetsuppgift 05: Händelser i Nordens nutidshistoria (Sista datum för inlämning/redovisning)

Tumbagymnasium
måndag 20 februari 2017

Arbetsuppgift 05
Händelser i Nordens nutidshistoria

Hej!

Sedan några veckor tillbaka har ni arbetat med enskilda händelser i Nordens historia sedan 1900. Tyvärr har jag gång efter gång tvingats flytta fram inlämningsdatum. Nu har vi kommit till möjligheternas ände. Publicering av arbetet onsdag 22 februari och muntlig redovisning dagen därpå dvs. torsdagen 23 februari.

Blir du inte klar med denna uppgift till det utsatta datumet tvingas jag sätta F på momentget.

Mvh

Nader Sani

Edvin Lättman: Islands självständighet

Under mitten av 1800-talet återupplivas den isländska idéen om självständighet. Detta utav några grupper danskt utbildade män. Mest kända utav dessa var en grupp som kalladas för Fjölnismenn som bland annat Jón Sigurðsson var medlem i. Partikulärt han har senare setts som en mycket viktig profil i Islands historia.

Efter mycket om och men gick Danmark med på att Island fick självstyre 1874
Den 1:a December 1918 togs ännu ett steg till självständighet. Sambandslöginn skrevs på vilket innebar att Island blev ett helt självständigt land, dock under den danska kronan. Alltså var den danska kungen Christian X också kung över Island.


Under andra världskriget blev Danmark ockuperat av Nazityskland. Alltså var Island tekniskt sett också ockuperat eftersom Danmark och Island fortfarande var en union. Britterna tog tillfället i akt och intog Island innan nazisterna skulle kunna nå dit och genom det uppnå en strategisk överhand i norra atlanten. Under en röstning för att fortsätta vara en del av Danmark eller bli självständighet röstade då 99.5% för självständighet. Danmark kunde då inte göra nånting åt saken då det Isländska alltinget grundade den Isländska republiken den 17 Juni 1944.

måndag 6 februari 2017

Arbetsuppgift 05: Händelser i Nordens nutidshistoria

Tumbagymnasium
måndag 6 februari 2017

Arbetsuppgift 05
Händelser i Nordens nutidshistoria

Hej!

Sedan en vecka tillbaka har ni arbetat med enskilda händelser i Nordens historia sedan 1900.

Meningen är att var och en av er börjar specialläsa om en viss händelse. Exempel på dessa händelser är många. Här följer några:
- Norges självständighat
- Finlands självständighet
- Inbördeskriget i Finland efter självständigheten.
- Norge under andra världskriget
- Finska vinterkriget
- Danmark under andra världskriget
- Finska fortsättningskriget
- Mordet på Olof Palme
- Borgerliga partier tar den politiska makten i Sverige efter 44 år av socialdemokratiskt styre
- Norges ”Nej” till medlemskap i EU


Valda arbetsområde:
Benjamin: Sveriges medlemskap i EU
Edde: Islands självständighet
Tim: Den norska motståndsrörelsen under andra världskriget

Redovisningen ska ske först i en mindre rapport som skall publiceras i bloggen söndagen 19 februari. Sedan ska var och en av er presentera resultatet av arbetet muntligt för hela gruppen måndagen 20 februari.

Mvh

Nader Sani